Lungcancer

Icke småcellig lungcancer

Icke-småcellig lungcancer (NSCLC) är en subtyp av lungcancer som utgör en av de främsta orsakerna till cancerrelaterade dödsfall i världen.  Den står för nästan 80 % av alla upptäckta lungcancerfall och har en av de lägsta femårsöverlevnadsgraderna på cirka 24 %. NSCLC är huvudsakligen underkategoriserat i adenokarcinom, skivepitelcancer och storcelligt karcinom.  Adenokarcinom utgör nästan hälften av det totala antalet NSCLC-fall, följt av skivepitelcancer, som härrör från trakeobronkialträdets ursprung.

Många kliniska och prekliniska rapporter har föreslagit att NSCLC-tumörer utvecklas genom progressiva patologiska förändringar och har få unika molekylära signaturer av genomiska förändringar som har möjliggjort utvecklingen av ett fåtal skräddarsydda hämmare. Dessa förändringar uppstår främst i cellerna som täcker luftvägarna, främst utsatta för skadliga kemikalier, inklusive cancerframkallande ämnen i tobaksrök, miljöföroreningar som asbest, nickel, arsenik, etc.  Den precancerösa cellen går sedan vidare till olika tumörbildningsstadier, inklusive hyperplasi, skivepitelmetaplasi, skivepiteldysplasi och slutligen karcinom in situ.1  Dysplasilesioner i sig karakteriseras vidare som milda, måttliga och allvarliga baserat på histologiska och cytologiska förändringar.

Tidig forskning – epidemiologi

Franz Herman Müller publicerade 1939 den första studien som jämförde 86 lungcancerpatienter och ett liknande antal kontroller och drog slutsatsen att lungcancerpatienter var mycket mer benägna att röka än deras icke-cancerkontroller.2 Som en följd av deras slutsatser genomfördes också ett stort antal forskningsstudier i Storbritannien och USA som verifierade sambandet mellan tobak och lungcancer.3 De första patologiska bevisen på de negativa effekterna av tobaksrök på lungornas luftvägsceller kom från Anderson Hidings forskning, som  bekräftade att tobaksrökning orsakar ciliostas, dödande  av de hårliknande strukturerna som täcker de övre luftvägarna och som fungerar för att avlägsna föroreningen från luftvägarna, och placeringen av ciliostas överensstämde exakt med de områden där tumörer var mest sannolika att utveckla (preneoplastiska lesioner) hos lungcancerpatienter med en historia av kraftig rökning.4

De tidigare fallen av lungcancer som uppstod på grund av rökning var mer benägna att drabbas av skivepitelcancer; Detta förändrades dock på 1960-talet med massiv användning av filter i cigaretter, och från den tiden började fler fall av adenokarcinom dyka upp hos lungcancerpatienter jämfört med skivepitelcancer.5,6 Strålbehandling för behandling av andra cancerformer som bröstcancer, Hodgkins lymfom kan också orsaka lungcancer.7,8 Andra faktorer som lungfibros och HIV-infektion är också förhöjda riskfaktorer för utveckling av lungcancer.9,10

Epidemiologi11

  • Antalet nya fall av lungcancer i Sverige 2014–2018 var ca 4 200 per år, varav ca 52 % var kvinnor.
  • Åldersstandardiserad incidens är 36,5 % bland män och 38,0 % bland kvinnor.
  • Medianålder vid insjuknande är 69 år (män 70 år, kvinnor 68 år).
  • Lungcancer är den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken bland män och kvinnor sammantagna.
  • Beräknad relativ 5-årsöverlevnad är ca 20 % (män 17 %, kvinnor 24 %).
  • Incidensen av lungcancer i Sverige är relativt låg i ett internationellt perspektiv. Bland män är incidensen och mortaliteten lägst i Europa, och bland kvinnor är den närmare ett europeiskt medelvärde.

 

Etiologi12

  • Den viktigaste orsaken till lungcancer är tobaksrökning som ensamt eller i kombination med andra faktorer orsakar minst 80 % av insjuknandet.
  • Yrkesrelaterade miljöfaktorer med asbest som den mest studerade yrkesrelaterade faktorn bidrar sannolikt till omkring 10 % av lungcancerfallen i Sverige.
  • Exponering för bostadsradon är en känd riskfaktor för lungcancer. Risken att drabbas av lungcancer efter exponering för radon är särskilt hög hos rökare.
  • Medfödda genetiska faktorer bidrar sannolikt till en förhöjd risk för lungcancer hos en del av befolkningen. Frånsett ovanliga genetiska syndrom är kunskapen om ärftlig lungcancer mindre än vid sjukdomar såsom bröstcancer och kolorektalcancer.
  • Kostfaktorer har sannolikt en viss betydelse för risken att utveckla lungcancer. Ett stort intag av frukt och grönsaker har i epidemiologiska studier visats minska risken för cancer, däribland lungcancer.

 

Molekylärpatologiska analyser13

Testning direkt vid diagnos (reflextestning vid patologavdelningen), och i första hand parallellt med diagnostiska tilläggsanalyser, rekommenderas starkt för att få rimliga svarstider och minimal vävnadsåtgång. Testning bör ske vid initial diagnos men även upprepas vid progress, recidiv eller metastas om patienten erhållit systemisk behandling, och då särskilt om målriktad terapi givits. Behandlingstryck medför ofta klonal evolution och selektion inom tumören med uppkomst av resistens mot den primära terapin. Fynd av resistensfaktorer (vid behov med utvidgad resistenspanel) kan göra att en ny målstyrd behandling kan väljas.

Utifrån dagens behandlingsstrategi och läkemedelsindikationer (i synnerhet då ett flertal aktuella läkemedel godkänts i första linjen) och pågående studier bör testningen omfatta åtminstone EGFR, KRAS, BRAF, MET, ALK, ROS1, RET, NTRK och PD-L1. Det är extremt ovanligt att obehandlade lungtumörer har mer än en drivande mutation i det signalsystem (den s.k. MAP-kinasvägen) som idag kan hämmas med målinriktade läkemedel.

 

SE–01-24-2400014 januari 2024

Uppdaterad: 29 januari, 2024
Referenser
1 Kadara H, Scheet P, Wistuba II, et al. Early events in the molecular pathogenesis of lung cancer. Cancer Prev Res 2016; 9: 518–27. doi: 10.1158/1940-6207.CAPR-15-04002.
2 Müller FH. Tobacco abuse and lung cancer. J Cancer Res 1940; 49: 57–85.3.
3 Doll R, Hill AB. The mortality of doctors in relation to their smoking habits. Brit Med J 1954; 1: 1451. doi: 10.1136/bmj.1.4877.14514.
4 Hilding AC. Ciliary streaming in the bronchial tree and the time element in carcinogenesis. N Engl J Med 1957; 256: 634–40. doi: 10,1056/NEJM1957040425614035.
5 Janssen-Heijnen ML, Coebergh JW, et al. Is there a common etiology for the rising incidence of and decreas-ing survival with adenocarcinoma of the lung? Epidemiology 2001; 12: 256–8.6.
6 Alberg AJ, Samet JM. Epidemiology of lung cancer. Chest 2003; 123: 21S–49S. doi: 10.1378/chest.123.1_suppl.21S7.
7 Lorigan P, Radford J, Howell A, et al. Lung cancer after treatment for Hodgkin’s lymphoma: a systematic review. Lancet Oncol 2005; 6: 773–9. doi: 10.1016/S1470-2045(05)70387-98.
8 Huang YJ, Huang TW, Lin FH, et al. Radiation therapy for invasive breast cancer increases the risk of second primary lung cancer: a nationwide population-based cohort analysis. J Thorac Oncol 2017; 12: 782–90. doi: 10.1016/j.jtho.2017.01.0219.
9 Hubbard R, Venn A, Lewis S, et al. Lung cancer and cryptogenic fibrosing alveolitis: a population-based cohort study. Am J Resp Crit Care Med 2000; 161: 5–8. doi: 10.1164/ajrccm.161.1.990606210.
10 Kirk GD, Merlo C, O’Driscoll P, et al. HIV infection is associated with an increased risk for lung cancer, independent of smoking. Clin Infect Dis 2007; 45: 103–10. doi: 10,1086/518 606
11 Nationellt Vårdprogram Lungcancer 2023.07.12 Version 7.1, sid 11
12 Nationellt Vårdprogram Lungcancer 2023.07.12 Version 7.1, sid 17
13 Nationellt Vårdprogram Lungcancer 2023.07.12 Version 7.1, sid 52
Pierre Fabre använder cookies och andra spårningsfunktioner för att optimera webbplatsens prestanda och funktionalitet, mäta målgruppen och anpassa innehållet (annonseringen) efter dina intresseområden. Mer information om hanteringen av dina personuppgifter och dina rättigheter finns i vår sekretesspolicy. Om du vill ställa in eller inaktivera cookies klickar du på Cookie-inställningar.
Är du hälso- och sjukvårdspersonal?
Denna site är avsedd för hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige, klicka ja nedan så kommer du in på webbplatsen. Klickar du nej kommer du till
pierre-fabre.com/se-se.
NEJ

Du öppnar nu en extern webbplats


Pierre-Fabre ansvarar inte för innehållet på andras hemsidor. Klicka på "Öppna länk" om du vill fortsätta.
Öppna länk